Sitter här och väntar på bättre tider, jobbigt men visst mår man bättre av bra musik?

Nedräkningen har nu börjat på riktigt, om 3 dagar är ensamheten återigen här. Min vän åker till en soligare plats i minst 1 månad och kvar är jag, känns tungt.. Ensamheten kommer äta mig till döds, jag är så ovan. Kanske är det nyttigt, kanske inte? Det visar sig hur det blir helt enkelt, tack tack tack för att jag har mina vänner i alla fall och ett jobb att gå till.