Gokväll!
Dagen började riktigt bra med träning klockan 9 och sen bar det av mot jobb.

Nu däremot är jag så trött och less så att jag bara vill gå och lägga mig.
Less på mänskligheten, less på vintern och framförallt sjukt trött i kroppen.
Jag skulle inte banga på lite sol och bad.
Skulle hemskt gärna befinna mig i en solstol hand i hand med honom som får mitt hjärta att slå dubbla slag dag och natt, med honom som konstant cirkulerar i mitt huvud, med honom som får mig att må så himla bra, med min pojkvän!
Ååeh, jag vet att det är det enda jag skriver om nu för tiden men jag är så fascinerad av att man ens kan känna sånna känslor, att någon kan ta sig så långt in i ens hjärta på bara några månader och få en att känna känslan av att man redan delat sitt liv med denna person. Svårt att förklara men det bara känns så naturligt, det känns som vi har varit tillsammans så himla mycket längre och när jag tror att jag är som kärast så blir jag bara ännu mer kär, känslorna bara byggs på för var dag som går. Jag hade aldrig trott för 6 månader sen att jag skulle dela min vardag med honom jag vill dela mitt liv med, så känns det, det känns så jävla rätt, som att jag hittat hem.
Jag skulle aldrig våga skriva detta om jag inte trodde på riktigt, djupt. 
I hela mitt hjärta finns han.
♥




Konstigt... När jag började skriva var jag nere, trött, irriterad.
Nu 5 min senare känns allt så mycket lättare! Har jag sagt att jag kanske är knäpp?..

Jag kanske till och med orkar ta tag i dagens middagslagning?!
Först och främst blir det packning för i morrn lämnar jag Uppsala 5-6 dagar igen..

Hej Hej!